Bwana och Linnea möts i himlen

Att våga vara lite mer södergranskt kaxig...

Helt lyrisk blev jag häromdagen av SVT-programmet Helt lyriskt .  Speciellt blev jag tagen av Molly Sandéns tolkning av Edith Södergrans Vierge moderne och Dagen svalnar, som hon i sin tonsättning hade låtit "gifta sig" med varandra. Efter programmet letar jag upp de bägge dikterna och när jag läser Vierge moderne tänker jag att jag skulle vilja våga ha lite mer av Södergrans kaxighet som att vara ett djärvt beslut, ett språng i friheten eller eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor. 

(https://www.svtplay.se/video/20457012/helt-lyriskt/helt-lyriskt-sasong-1-molly-sanden-och-tommy-korberg).

Men lite södergransk var jag ändå för några år sen när jag skrev dikten I huvudet på en älskarinna - om hon har något sådant. Åtminstone var det samma tema och kanske jag även hade  samma känsla som hon  när hon skrev Dagen svalnar, vilken hon avslutar med den kända strofen:
Du sökte en blomma / och fann en frukt.
Du sökte en källa / och fann ett hav.
Du sökte en kvinna / och fann en själ.
Du är besviken. 

Min dikt skrev jag under en period när jag var i så stort behov av att uttrycka mina frustrerade känslor i ord att jag ständigt bar med mig min Parkerpenna, som jag kallade Mr Parker. Det var hans hänsynslösa dans med mig över pappret som resulterade i en hel del dikter, vilka jag dock inte vill kalla lyrik eftersom jag anser att de inte är speciellt lyriska utan mer berättelser på rim - ibland utan ransonering. 

I HUVUDET PÅ EN ÄLSKARINNA - OM HON HAR NÅGOT SÅDANT

Direkt på stubben

där på klubben
blodet uti svaj
jag blev nästan skraj
oskuldsröd om kinden
stormande som vinden

Plötsligt börjar något kärva

känner skottspolsårens härva
Men igenom berg och dalar
för du mig till ljusa salar
Lycklig i mitt rus
ger extatiskt utan krus

Visste ej men lärde mig

att den som ger för mycket
mister ofta hela stycket
Finns ej plats för givarflärd
i en uppochnervänd värld
Gåvan tog du som en kupp
Trodde visst du skulle packa upp
Men det var ej strategi
Du kunde lugnt ha sagt "merci"

För det som finns här i min kista

minnen som jag ej vill mista
ger jag blott till den som vågar
existentiellt mig frågar.

Själ vid själ i samma kropp

blev utopisk rosenknopp
vissnad
uti grottekvarnen maldes
fördes sedan rakt till Hades
Kvar blev bara något kargt
Ville skriva detta argt.

Men Mr Parker vägrar vapen

ut kom bara tredje rapen
Trött och mätt
rätt och slätt
Var jag lätt på foten?
Det jag gav känns som skav
Kanske är det mot en
älskarinnetradition
äga själslig frustation
Var finns boten?
Kanske mot en
själslig isolering
Själ för mig!
Kropp för dig!
Synen är reaktionär
Det är det som Platon lär
att ej mer beblanda
det ena Ena med det andra
Det andra somatiken
precis som i antiken

Så jag ger fan i holismen

tar till heders idealismen
Erotiken livets knopp
hör nu endast till min kropp

Men en sån anatomi

saknar rakt nån harmoni
Och jag blir en ångestget
bräkande på vår planet...

Mr Parker och jag har dock gjort slut med. Han trivs nämligen inte längre i mitt alltför harmoniska liv befriat från frustrationer. Ibland saknar jag honom men på det hela taget är det rätt skönt med livsharmoni.

Ett gott nytt år önskar jag er alla - ett år där såväl kropp som själ ryms i alla kärleksmöten. 

Christina